babyface
Love me baby
död
lägesrapport.
Sjunger visor för en katt som bara sover, njuter av ledigheten. sörjer vädret här i skåne där allt bara verkar ha färgen grått.
dagarna kommer att pasera förbi innan jag hinner blinka, därför passar jag på att göra ingenting. Jag ska göra allt sedan.
Det doftar sött av parfym i mitt gröna rum, hoppas att världen utanför min bubbla är grön och vacker, här inne finns varken lycka eller sorg, det är något mittemellan som alla vardagsungar har.
de du ger mig
jag yrar rundor i ett liv utan mening
hjärtat slår inte som brukar
förlorad
en parantes
( det är ju ändå alla hjärtans dag)
den rör inte mig som inidvid, finns ingen existerande individ som vill dela den med mig.
vill gå med kameran bland alla handhållande ungomar och knäppa foton som symboliserar kärlek,
vilken tragedi att jag inte är fotograf, besitter kunskap för att ta betydelsefulla bilder eller överhuvudtaget försöker.
ska återgå till mitt pluggande
hemligheter.
starten på en ny vecka, trötthet. Gamla sminkrester från helgens hemma sittande.
hoppas på finare väder.
tiden står stilla.
pojken.
och vi rullar tummarna i väntan på livet
-
Julgransbelysning i fönstret, 8 matte uppgifter, engelska, motion.
fridfull eftermidag. Tack och bock.
im burning
och när jag svarar allt är okej vill jag att det är du som lägger handen på min axel och säger, men älskling det är det ju inte.
Sitter här och drar förtvivlat i mitt risiga hår. Fågelbo är det bästa ordet. Borde, nej måste göra något snarast. Jublar inombords när mitt slutgiltiga mål närmar sig. Tänk att vissa speciella ting verkligen lönar sig. Nu slår vi på stort. Gräset syns, nog för att det är gulnat men det existerar. Jag vill ha vår nu, massor att fotografera, ljuvlig musik, fördelsedag, bra betyg och annat krimskrams.
Mina naglar har en gräsligfärg sa en och jag log, människor är underliga, likaså min katt. Jag är udda och glad för engångs skull, ler lite i min ensamhet.
Jag har en seriös fundering. Jag undrar nämligen hur folk tar mig när jag skriver, eh så konstigt, jag har så svårt att formulera mig och det känns mer mig att bara rabbla ord än att skiva detaljerat hur hela min vardag ser ut. Jag har en väldig beslutsångest. Dessutom är jag feg. Ni vet, jag hatar att vara en härmapa ändå är jag inte något vidare bra på att stå på egna ben heller. Märlkig kombination där
peace
uanför mitt fönster passerar livet.
om du vill ha mig nu, kan du få mig så lätt
införskaffat mig ett hopprep och en svårbeskriven tränings makapär för magen.
lyssnar på håkan, dagen har varit lika mycket upp som ner.
Ska sätta fart på fingrarna, lika mycket Uppsats återstår nämligen.