singingoursong

well, it's too late, to night, we are one, but not the same.

roomaa, evigheternas stad.
och jag kan fortfarande höra Bono sjunga i huvudet, snacka om mega master helg med U2 konsert, vandring i tusentals trappor och shopping.

U2, jag ska sammanfatta en otrolig kväll i några få ord, när fyra medelålders gubbar inför åttiotusen berusade italienare inklusive mig med mitt blödiga tonnårshjärta spelade världens bästa låtar kunde jag lika gärna lägga mig framför Bono och kyssa hans fötter. Th- pojkarna har sin charm och för allt ivärlden, jag dyrkar dem men hjärtat brister för Gubbarnas musikaliska talang, heliga gud, jag skänker hela mitt musikaliska vetande till helvetet, för allt det jag försöker åstakomma är inget jämförelse med riktiga profs ( och att jag som bara är ynka femton år kommit på det här är bara bra) U2, helt klart mäktigt.