förklara för mig



bildkvallite utav den sämre, med min ungdoms syn syns varenda pixel. charmerande, förhoppningarna på att de som orkar hålla ögonen öppna är aningen trötta eller lider av svårare synfel, med tanke på bildkvalliten då, jag önskar ingen annan något sämre, vädjar endast om eran hälsa. tack och bock

i hear the airplanes

de senaste timmarna har musiken (inte helt ovanligt) ägt mitt liv. En redovisningskonsert och en massa övande inför det så kallade färdighetstestet heute.
ja det är ilska bitska mördar fjärilar som tuggar mitt inre. it hurts. nervositet åt det varma helvetet.
jag ska inte uppehålla er, feel free to leave
peace


frågetecken

men jag har inte rätten att säga ångest, för där är jag inte, inte så farligt.


stars



sjunger med stjärnorna

jag minns

Idealen dödar.


högt bland molnen/ helvetet

När jag tittar ut genom mitt smutsiga fönster ser jag inget annat än en grå himmel och ett förbannat depprimerande väder. Rolling in the deep susar i mina öron, beslutsångesten äter mig. Vilket låtval bör man göra inför en uppsjunging till sitt livsstörsta steg i livet? För gymnasiet är ju verkligen the end of the world.
Borde man ens försöka?
Det är ju inte främmande att mitt självförtroende är lika med noll kelvin.
Jag hatar att gå balansgång av den enkla anledning att jag fullkomligt dödar min stolthet samt giver omgivningen ett herrans skratt.
Dessvärre måste jag släppa den ena sidan nu och bestämma mig för om det är värt det eller inte. (herre jissus hur ska jag klara av det?)
Skoltiden just nu är tuff som alltid, men med en veckas ledighet, så kallat elevensval så ska nog resterande dagar av terminen klaras ut också.
Det talas om Balklänningar och jag vill nog hellst klä mig i en sopsäck då klänningar inte riktigt är anpassade efter min kroppsform. har jag sagt att livet är svårt som pessimist?


bakom verkligheten


rör ni , dör ni



där ingen annan är

vid kanten av en motorväg, förfrusna fingrar, söndrigt stativ men ack så trevligt sällskap




jag ska inte tvinga dig

status: upptagen


Vi går ut och brinner upp i natten




som raketen älskar explosionen


Baby i was born this way

firar födelsedag så att det står härligatill, springer mer än någonsin. tillåts att skratta.
pressenterna var över förväntan, har äntligen ett säkert transportmedel till min så väldigt älskade kamera, slipper lukta skit, äger ytterligare ett klädesplagg, pengar till london. 428 sidor bra bok, närmare fyrtio facebook grattis och självklart en jävla massa tårta, en motorcykeltur till mitt favorit Café värmde hjärtat lite extra. Har nu varit sexton år i en dag och nio minuter och nästa stopp bli min obäddade säng fullt av pressentpapper, avståndet är mindre än en meter, kampen att ta sig dit börjar nu. Men bara några korta ord innan, fast kanske inte, john blund är på hugget
peace out där ute.

    


vi drömmer om ljusa dagar



www.wheartit.com


vad sysslar jag med egentligen?

RSS 2.0