im burning
och när jag svarar allt är okej vill jag att det är du som lägger handen på min axel och säger, men älskling det är det ju inte.
Sitter här och drar förtvivlat i mitt risiga hår. Fågelbo är det bästa ordet. Borde, nej måste göra något snarast. Jublar inombords när mitt slutgiltiga mål närmar sig. Tänk att vissa speciella ting verkligen lönar sig. Nu slår vi på stort. Gräset syns, nog för att det är gulnat men det existerar. Jag vill ha vår nu, massor att fotografera, ljuvlig musik, fördelsedag, bra betyg och annat krimskrams.
Mina naglar har en gräsligfärg sa en och jag log, människor är underliga, likaså min katt. Jag är udda och glad för engångs skull, ler lite i min ensamhet.
Jag har en seriös fundering. Jag undrar nämligen hur folk tar mig när jag skriver, eh så konstigt, jag har så svårt att formulera mig och det känns mer mig att bara rabbla ord än att skiva detaljerat hur hela min vardag ser ut. Jag har en väldig beslutsångest. Dessutom är jag feg. Ni vet, jag hatar att vara en härmapa ändå är jag inte något vidare bra på att stå på egna ben heller. Märlkig kombination där
peace
uanför mitt fönster passerar livet.
